Dagens skabb
Det finns dagar i livet då man tvingas till att tvätta, dessa dagar som tyvär är allt för ofta i en ungkarls liv. Det vill säga vart 10 dag och just en sådan dag var idag.
Inte nog med att man blev sen på det så upptäckte man även att tvättmedlet tog slut och tvingades därför ner på bravader nere på Hemköp. Då det tog pappa cirka 1,5 minuter att hitta tvättmedlet vilket antagligen var ett nytt rekord, för att sedan tajma slutsporten på ca 30 sek och även det var nog ett rekord.
Ställde mig ganska stolt i kön och tänkte på hur snabb jag var. Tyvär så han knappt tanken sätta sig innan jag började känna närvaron av den skabbiga tantan framför mig.
Jag kan väl säga som så att jag många gånger i mitt liv stött på stinkande sportsbagar men detta tog priset.
Jag började må illa själv, flickan i kassan började bli blek samtidigt som jag började tänka på mitt "happy place". Jag tittade upp och såg henne lägga upp sina varor och var gång som hon böjde sig så forsade det ut med skabbig doft.
Jag har tidigare hört komentaren "så satt han där och sniffade ariel", från NileCity. Men inte trode jag att jag skulle komma så nära att verkställa detta faktum.
Där efter så har jag själv blivit blek under tiden som tantan nästan lyckats få upp alla sina varor och jag började se målet i denna absurda dimma. Men just då, just då, då skulle tantan börja kolla så att hon hade råd med allt som hon lagt upp och säger att hon kanske måste gå och lägga tillbaka vissa saker.
Jag började kallsvettas och en självmordstanke så klar har jag aldrig tidigare varit med om.
Kassörskan började hurkla fram att det skulle räcka, tog sig för munnen och bad henne att bara fortsätta lägga upp varorna efter att det stått still i typ 5 minuter, något som känndes som en livstid för mig.
Äntligen där efter så blev allt klart. Jag flög fram och betalade mit tvättmedel för att sedan ordagrant springa ut där ifrån.
Jag kom precis ut genom dörrarna innan jag började hosta som en idiot och märkte även att mina ögon hade börjat rinna. För en stund så trodde jag att den jäveln hade gett mig sars, och i ren panik så sprang jag ut till den friska luften.
Man måste ju bara undra ifall det verkligen var hon som var SM-etta i 100 meter rambolukt?
För att pappa mår fortfarande illa
Inte nog med att man blev sen på det så upptäckte man även att tvättmedlet tog slut och tvingades därför ner på bravader nere på Hemköp. Då det tog pappa cirka 1,5 minuter att hitta tvättmedlet vilket antagligen var ett nytt rekord, för att sedan tajma slutsporten på ca 30 sek och även det var nog ett rekord.
Ställde mig ganska stolt i kön och tänkte på hur snabb jag var. Tyvär så han knappt tanken sätta sig innan jag började känna närvaron av den skabbiga tantan framför mig.
Jag kan väl säga som så att jag många gånger i mitt liv stött på stinkande sportsbagar men detta tog priset.
Jag började må illa själv, flickan i kassan började bli blek samtidigt som jag började tänka på mitt "happy place". Jag tittade upp och såg henne lägga upp sina varor och var gång som hon böjde sig så forsade det ut med skabbig doft.
Jag har tidigare hört komentaren "så satt han där och sniffade ariel", från NileCity. Men inte trode jag att jag skulle komma så nära att verkställa detta faktum.
Där efter så har jag själv blivit blek under tiden som tantan nästan lyckats få upp alla sina varor och jag började se målet i denna absurda dimma. Men just då, just då, då skulle tantan börja kolla så att hon hade råd med allt som hon lagt upp och säger att hon kanske måste gå och lägga tillbaka vissa saker.
Jag började kallsvettas och en självmordstanke så klar har jag aldrig tidigare varit med om.
Kassörskan började hurkla fram att det skulle räcka, tog sig för munnen och bad henne att bara fortsätta lägga upp varorna efter att det stått still i typ 5 minuter, något som känndes som en livstid för mig.
Äntligen där efter så blev allt klart. Jag flög fram och betalade mit tvättmedel för att sedan ordagrant springa ut där ifrån.
Jag kom precis ut genom dörrarna innan jag började hosta som en idiot och märkte även att mina ögon hade börjat rinna. För en stund så trodde jag att den jäveln hade gett mig sars, och i ren panik så sprang jag ut till den friska luften.
Man måste ju bara undra ifall det verkligen var hon som var SM-etta i 100 meter rambolukt?
För att pappa mår fortfarande illa
Kommentarer
Trackback
