Hartler

Jag är inte det största U2-fanet i världen om man säger så, där emot så var det verkligen något som jag inte kunde något annat än tacka ja till när jag blev erbjuden att köpa biljetter. Det är ju ett band som varit med under hela mitt liv, gjort en hel del bra låtar som slagit stort. Därför så är det också känt att de ska vara ett av världens största band, så förväntningarna var stora, det skulle bli en händelse som varade för livet.
Om ni frågar mig om jag tyckte att det var häftigt så svarar jag "självklart att det var" men det uppnådde inte riktigt mina förväntningar när man säger att det är ett av världens största band och att det skulle vara en spelning som skulle slå det mesta. Jag är inte lika korkad som kille på aftonbladet som sågade dem i tidningen och även dömde ut Nirvana i samma artikel, bara att förväntningarna var större än vad resultatet blev. Scenen fann jag lite si och sådär, såg häftigare ut utifrån Ullevi än vad det gjorde inne på. Även gångbroarna som gick ut mot publiken var lite väl för tama, pompa och ståt saknades. Lika så saknades det ett enormt tryck, ett tryck som skulle gjort aftonen magisk, den där känslan av pampighet som ett band som U2 borde kunna skapa alla dagar i veckan.
Samtidigt så är det svårt att sätta ett betyg på en sådan här tillställning, för vad ska man egetnligen jämföra det med? Finns få band som kan skapa det magiska, U2 är ett av dem som borde kunna göra det. De hade kunnat göra det bra mycket bättre, de gav inte allt och det var just det som saknades. Samtidigt så kan få göra det så bra ändå. Skulle därför vilja betygsätta det med en trea av fem men då ska det även tilläggas att vi stod 20 meter ifrån scenen och hade en bra sikt.