Hartler

Efter gårdagens klagomål att The Pretender redan varit dagens låt så kommer en som inte varit det. Kungen av dem alla om sjunger. På bilderna så har han fortfarande lite tänder kvar.
Ska även sägas att Foo Fighters är så pass bra att de får vara med hur många gånger som hellst

För den är bara så jiiiiila bra, klockren på alla sätt och vis!

Vad händer, vad har hänt och vad kommer att ske?
Ibland så önskar man att man bara kunde säga "inte fan vet jag", men tyvär så är jag en lite mer färgstark person än så även fall jag är en bitter jävel med ett glatt humör.
Så vad har egentligen hänt den senaste tiden?
Jo först och främst så har jag nu jobbat ett tag på min nya indelning av mitt distrikt och även fall jag kommer att sakna vissa kunder otroligt mycket som jag ej längre kommer att ha hand om, även mitt älskade österlen så känner jag mig väldigt glad över att få tagit hand om västkusten och de stora städerna.
Har även börjat hitta lite i Lund nu när jag har hand om den staden, något som jag trodde var omöjligt. Något som varit ett stående skämt gällande mitt lokalsinne i Lund, mitt Everest som jag blev tvungen att bestiga. Lösningen som jag hittade var att undvika centrum och de enkelriktade gatorna samt använda min Gunnar-Petter Simonsen (GPS), efter det så blev det bra mycket enklare, till och med enklare än att hitta på Trelleborgs landsbyggd.
Vad händer just nu då?
Som vanligt så får jag väl säga totalt för mycket, totalt för snabbt men volvo står för säkerhet. Dock så är det väl så som jag vill ha det och det är vad jag gillar.
Har börjat spela boll igen och gissa vad? Mina knän är inte lika glada för det som jag. Ska jag vara helt ärlig så är heller inte formen lika bra som jag hade velat men det är fantastiskt roligt i alla fall. Får nog dock kolla lite mer fotboll på tv:n för att hitta bollkontrollen på riktigt, kanske en lången på det också så att jag vet att det är på allvar.
Så vad kommer att hända framöver då?
Det finns väl en hel del inbokat men jag försöker att mest bara ta en dag i taget. Fest imorgon men annars en lugn helg. Vill mest vila upp mig för att se om jag orkar se Superbowl på söndag. Tror dock tyvär att detta kommer att bli första gången på 9 år som jag kommer att missa det pga att energin är lite låg just nu och jag försöker göra mig själv en tjänst så att jag inte förstör mig själv.
Men som sagt, just nu så tar jag en dag i taget, jag mår bra även fall tröttheten tar ut sitt. Glädjen finns där och jag längtar tils att dagarna blir lite längre och vädret lite varmare, men man bor väl inte i Sverige för ingeting


"Skriv inte fan på väggen, du är dyslektiker!"

By Mattias Stark

Veckans mening: Är det Ackurat så är det viktigt!

Veckans stad: Falkenberg

Veckans måste: Allt!

Veckans ikon: Tobbe

Veckans ord: Jiiiiilar

Veckans kvinna: Den som får mest pluspoäng

Veckans Big No-No: DeBajser


Veckans Rating: 6.4
Litta trött, mycket att göra, full fart... även det har sin charm, en charm som jag många gånger gillar

Jag sitter ibland och tänker på hur många gånger man hör folk klaga över saker som de inte har, tankar om hur mycket enklare allt hade varit ifall de hade haft ditten och datten. Lite som när Beyonce sjunger "If I were a boy", liksom helt ärligt! Om det är så otroligt mycket enklare ifall man är kille, varför tar hon då inte bara och opererar sig till kille? Det är ju faktiskt fullt möjligt, eller handlar det bara om att ha något att skylla på för eget välbefinnande?
Okej jag ska vara helt ärlig och säga att jag faktiskt inte vet ett skit om hur det är eller hur det funkar, jag kan endast fundera och få en egen uppfattning. Dock så hör man alltid prat om att det hade varit mycket bättre eller mycket enklare ifall det hade sett ut på något helt annat sätt eller ifall man hade haft något som man inte har. Tycker själv att det hade varit roligare att höra någon säga att de tycker att den själv är ful, luktar illa, saknar charm men är jävligt nöjd över sig själv för att hon/han sorterar sina sopor. Det skulle jag sammanfatta som sann livsglädje.
Lite som jag själv tänker, jag är inte en Don Joan. Inte ens efter 10 öl, tro det eller ej. Men hur som så kommer jag tillräckligt långt med det utseende som jag har så att jag kan känna mig nöjd. Jag har ingen stor utbildning men jag har många gånger njutit av att läsa Kalle Anka på toan. Jag bor ensam men jag har en 42" tv som värmer. Jag är ingen kandidat till Idol men jag vinner faktiskt många gånger i singstar när det är DiLevas låtar.
Jag kan nog fortsätta hur långt som hellst för det finns ju alltid två sidor av allt och lets face it!, jag trivs bra med mitt liv och jag ler mer än vad jag gråter. Så varför ska jag klaga över saker som jag inte har när jag inte ens vet hur pass det hjälper mig? Tycker att det mest bara gör det för komplicerat eller i alla fall något som jag inte kan påverka, i egen filosofi något att inte lägga energi på. Så nej, frågar du mig så känner jag att jag har allt som jag behöver. Eller i alla fall nästan. En glassmaskin hade ju varit gjutet att ha, då hade jag typ varit fullbordad enligt eget tycke. Dock ett otroligt stort steg att ta, då skulle jag inte ha något att skylla på ifall det skulle börja gå dåligt i livet.


Jag är ingen 10-poängare men jag får pluspoäng av mamma

Fick idag tillbaka svaren på det test som vi fick göra gälland våra lärstilar då jag fick ett svar och en allmän beskrivning, Jag fick 9 av 10 bockar som Teoretiker (sammanställare) och nedan följer den allmänna beskrivningen:

Teoretikern är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Han/hon tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Teoretikern vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar honom/henne bra. Föreläsningar, analyserande övningar, dataanalyser och skrivet material är goda grunder för lärande. Självstudier passar i allmänhet teoretikern, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap. Teoretikern är oftast intresserad av uppgiftslösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur?

Är väl kanske lite av en teoretiker, lite av en icke teoretiker och mycket mig själv. Vet inte exakt hur mycket denna analys stämmer och vilka vägar den går in på. Hur exakt jag ska kunna ta användning av det vet jag inte exakt idag, men som nyfiken kan jag inte sluta fundera i detta. Något som jag måste gå in i djupet på, äntligen något intressant att tänka på i några veckor

Något som känns igen?

Veckans ord: Gynnar

Veckans ikon: Martin Almslätt

Veckans måste: Kicka Ass i Buzz på lördag!

Veckans Highlight: Festen på fredag

Veckans mening: Dra på trissor broder

Veckans stad: Halmstad

Veckans Big No-No: Att dricka te


Veckans Rating: 8.0
Jag rör mig nu utanför skånes gränser och allt känns nytt. Högt tempo och allt känns bra. Lite bira på fredag och allt känns bättre.
Gott nytt alla!

Stark video, rekomenderas starkt att ses

Veckans stad: Jönköping

Veckans kvinna: Kristibrud

Veckans ord: Oförklarligt

Veckans idol: Kaiser Calle Johansson

Veckans mening: Köpa ryamatta?


Veckans Rating: 7.8
Gott med att jobba, gott med popcorn, gott med träning och det är helt enkelt gott.

Om det finns något som jag tycker otroligt mycket om och som jag är såväl ruttinerad av som skicklig så är det på att prata om inget alls men ändå kunna dra vidare på tråden genom att fantisera fram saker att skämta om. Lite det som går under namnet skitsnack DeLuxe.
Tycker att det är så nice att bara snacka om något som inte betyder ett skit men som ändå bara fortgår och som blir skoj. Det är varken nödvändigt, nyttigt eller lärorikt, endast viljan av att prata om inget och skratta. Kan kanske vara lite av ett seinfeldt syndrom men jag vet inte. Gött är det i alla fall

Jag är den som är den, jag är inte den andra jäveln som står i kön...

Jag får väl börja med att säga att jag tycker att det är ganska fantastiskt att jag aldrig kan sluta tänka och att jag hela tiden måste ha något att tänka på för att kunna må bra och fungera som person. Tror att jag tidigare skrivit det här men är inte helt säker. Men för att dela med mig lite av det så tänkte jag därför skriva ner lite av de tankarna som går just nu i mitt huvud. Kan inte så mycket av intresse men det är alltid något.

Jag har tänkt en tid på en sak gällande hur jag tror att vissa saker och ting fungerar. För att ifall jag ska vara helt ärlig så tror jag att vad folk säger och hur det fungerar i praktiken är något helt annorlunda, precis som när folk ska skriva om en semester eller berätta om den så används oftast bara de ljusa glimtarna eller även de stunderna som man kan skratta åt efteråt men inte just då.
Tror att vi människor alltid vill se oss själva som vinnare, precis som vi aldrig jämnför oss som den onda när vi ser till oss själva. Men att jag tror någonstans där ifrån att man ska börja. Vinner man för enkelt så finner man ingen glädje av det och att det därför ibland måste finnas kamper som är förlorade redan i förväg bara för att det ska vara en kamp. Jag tror även att det som man själv känner skulle vara "perferkt" är vad man finner mitt emellan det man redan har och det man tros drömma om.

Jag tror att livet handlar om att kämpa och att ju mer man kämpar desstu mer får man tillbaka i det långa loppet. Finner någon stans att mycket i min egen psykologi kan vara impulsivt, något jag alltid kämpar emot då jag inte tror att det gynnar eller ger mig något. Tror att så länge man kan hålla lugnet och sansa mig så når jag längre.
Lika så är det med känslor och relationer av alla dess slag, det förändras konstant. Som en vän sa till mig att någon hade gjort en undersökning som visade att vi människor i stort sätt förändrat allt med oss själva under loppet av 7 år, en tanke som jag ibland strider och ibland fördjupar mig i. Men jag tror i alla fall att impulsivitet gällande relationer är något negativt och kännetecknar någon som man inte kan lita på.
Dock är vi människor alla olika och alla situationer är inte den förra lik. Allt i livet har ett slut, ett slut säger bara inte ifall det är något som går framåt eller avslutas.

Jag fördjupar mig dagligen i tankar om att man aldrig ska ta något förgivet. Något som påpekar att alla är olika och vad som är självklart för mig kan vara något helt annat för någon annan. Vilka frågor som alltid borde ställas och även vad för frågor som går att ställa.
Var någon stans som det är rätt att dra grännsen för olika situationer, var jag själv anser det vara moraliskt rätt att dra gränsen utan att behöva prata med andra för att få min egen uppfattning. Även fall uppfattningen ändras med tiden också och att den ofta via andras ord sätter en i perspektiv som man tidigare inte tänkt på, som för mig blir till nya trådar att tänka vidare på.

För att hålla tankar flytande och för att hitta nya att tänka på så kritiserar jag ganska mycket och ifråge sätter många saker. Mycket hos mig själv men även hos andra, dock så vet jag att jag hittar alltid de rätta svaren hos mig själv gällande mig själv men jag kan aldrig till 100% lita på vad någon annan säger eller vad en gärning egentligen betyder för den personen. För att som sagt så är vi alla olika även fall vi är väldigt lika.

Har en del påminnande tankar som hela tiden måste tänkas på för att jag inte ska glömma dem men det är totalt för många och för invecklat för att jag ska sitta här och skriva ner dem.


Det är vad som snurrar i mitt huvud just för stunden ungefär. Tankar som är så viktiga för mig för att jag ska kunna sova ordentligt, inte tråka ut mig och för att jag ska kunna känna mig nöjd. Tror att det är mitt sätt för att verkligen koppla av och känna harmoni, lite som min kraftkälla till livet så att jag orkar med allt annat.
Jag kan aldrig säga ifall det jag tänker är rätt eller fel men det kännetecknar mig som person då de tankar och ideer som jag har lägger grund för annat här i livet. Det enda svar jag kan hitta ut ifrån om det är rätt eller fel är hur framtiden blir, ifall jag lyckas eller inte. Där ifrån kan jag lära mig av mina misstag och utvecklas.

Sista dagen på semestern och man måste se till att leva semester ut i fingerspettsarna. Så vad gör man då då? Jo för att vara helt exakt så är det nu uppehåll i filmtittandet och Buzzen. Lovisa som joinat mig tar en powernap medans jag kollar nätet. Har endast lämnat lägenheten en gång idag och det var för att köpa frulle, har endast lämnat morgonskorna en gång idag och det var vid samma tidpunkt. Annars så är det bara slöhet som nalkas och värdesätts.
Kommentar till detta; Underbart så att det står härliga till!
Blir dock ganska skönt att komma igång och jobba imorgon, tillbaka till verkligheten och något som är den enda relationen som håller i längden ;)
Blir dock en ganska kort vecka då det bär av till Jönköping på torsdag för att ha utbildning i två dagar, kommer att bli nice. Äntligen är man utvilad och redo för att ta på sig detta årets nya budget när den än visas upp.


"Är du så pass full att du tror att du kan gå på vatten bör du räddas från att drunkna..."

Har denna veckan fått sydsvenskan i brevlådan var morgon utan att känna till hur detta kommer sig. Finner det ganska roande och det passar bra till morgon kaffet och snusen.
Men vem är denna underbara person som givit mig detta utan min vetskap?

Underbart!

Om du känner dig träffad av detta så säg gärna ifrån så länge du inte vill vara en hemlig beundrare, funkar även det för mig

Ja vad ska man egentligen säga? Gjorde mitt 3:e år på TNT och det känns fortfarande som att det var igår som jag började.
Fick börja året 2008 med en jävulsk förkylning och är glad över att slippa det detta året. Hur som så kan jag i alla fall säga att detta året har en bättre start. Annars så tycker jag att året bara flög förbi som inget annat. Inte allt för mycket att påpeka egentligen. De resor som gjordes under 2008 var ganska få men de flesta var ganska bra ändå. Hann med Uppsala, Kolmården, Den äckliga Camping trippen, Prag och lite där till. Prag var den bästa men detta året får det bli bra mycket mer.
Har träffat väldigt många nya människor nu när jag tänker tillbaka och knytet många nya kontakter, några som jag glatt ser tillbaka till, andra som inte är lika roliga. Den stora skillnaden med det förgångna året var att jag träffade, förälskade mig och blev av med det. Stor händelse? Bra händelse? Något som får året 2008 som att bli något extra?
Nej jag vet inte, hade det varit så så hade det fortfarande varat. Kan ha helt fel för mig men jag försöker bara se det till saken. Dock så var det ett händelserikt år som spelat stor roll.
Om jag ska dra upp de absoluta bästa ögonblicken så var det som vanligt dagarna i stugan i Ljunghusen, som sagt resan till Prag, fotbollsmatchen på stranden med barnen i Skanör, Lyckokakorna som aldrig blev av i Uppsala, Monsterfylla-med-buzz-kvällen, Kolmårdens vinsten, Kevin Keegan återkomsten, Ballkongen i alla dess bemärkelser, Den officiella klagodagen slog igenom men utan Issa, "Horan" dog äntligen, känns som att jag kan fortsätta i all evighet och det pallar varken ni läsa eller jag skriva. Året var helt okej med andra ord men 2009 ska bli bra mycket bättrre.

Vad bjuder 2009 på då?
Först och främst så ska det resas mycket mer, sen så håller huset på att bli en bostadsrätt, stora förändringar på jobbet, har blivit lovad med fest och fler gratisdrinkar, ska börja studera någon kväll i veckan är det tänkt, 4:e året på TNT, helt enkelt mycket på gång och jag har possitiva vibbar från alla håll och kanter. Kan mycket väl vara året då allt går min väg, eller så finner jag mig bara i skiten med ett stort leende på mina läppar.
För hur saker och ting än går så är jag en dubbad blanner och en förevigt Smack-Max