Också fann jag kärleken...

Jo visst är det så. Allt går ju att köpa för pengar och så fann jag henne, Gunvor. Hon är svart, stålsträngar och är en fantastiskt vacker gitarr.
Hon skapar känslor för mig som jag inte trodde fanns, hon skapar stunder som inte är mätbart med något annat, jag är förälskad och livet leker sina bästa dagar. Så nu är det bara att träna, träna, träna... Lyckades släppa henne vid klockan två i natt när mina fingertoppar pulserade och när jag verkligen inte kunde spela mer. Så nej, nu ska jag inte skriva mer, jag ska gå och mysa en stund med Gunvor.
På återseende!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0