Släkten är värst

Efter att ha vaknat till en tung bakfylla efter etage natten så gjorde det inte bättre av att man skulle sitta i en bil i en timmes tid. Som tur var så var brorsan (Johan), mer bakfull än vad jag själv var och såg lite sådär risig ut.
Men hur som, så blev allt lite bättre efter att jag hade slängt in mina saker på mitt rum, skvätt lite vatten i ansiktet samt att jag och brorsan slängde i oss vars en 3 rätters meny och en bira eller två. För att sedan återgå till en mindre skönhets sömn innan vi kunde komma vidare till festen.

Inte helt för kul när man märker att man ska hälsa på en 80 pers när man kanske känner sådär 7-8 stycken där. Men jaja... bättre i alla fall än gången innan då det var 250 pers.
Dock så är ju inte jag som är den som jag brukar säga, och inte är min släkt det heller. Så efter några glas så var det ett bra drag. Sjukt roligt, sjukt bra

Sen där efter så handlade det om att göra bekantskapen bättre med den sidan av släkten, även fall Hartler och Bååth hörs lite finare än Olsson/Hansson.
Hur som så var mitt leende stort och lika så var mitt ordföråd. Så att göra en lång historia kort så vet de vem jag är nu, och istället för ett handslag så får jag nu mera en kram istället. Ska sen inte glömma alla komplemanger som man fick heller... bara älskar att visa de bästa sidorna av mig själv =)

Nej, nu svamlar jag för mycket. Är lite väl trött just nu, men jag skickar ut några bilder här under ifall det är någon som vill titta.

God natt och tack för kaffet!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0