Hartler

Tyckte att morgonen var ganska jobbig idag och att det sög att vara bakis. Även fall jag inte lägger allt för mycket energi på att tänka på det eller jämra mig över det. För att ju mindre man tänker på det desstu bättre känner man sig.
Kände att jag var back in the game där ett tag sen men efter att ha frossat i mig mat hos pappa idag med hela familjen så förändrades förutsättningarna drastiskt och det började gå åt fel håll igen. Helt plötsligt så blev det för påtagligt för att inte kunna tänka på det.
Magen känns som att jag väntar en unge och är i nionde månaden, känns som att det ligger alkohol i halsen och skvalpar fortfarande och huvudvärken är starkare än treon.
Man blir verkligen äldre och äldre för var dag som går. Utvecklingen går framåt konstant och man lär sig hela tiden nya saker men ändå så kommer dessa stunder ibland även fall det inte är ofta alls. Kan man liksom aldrig lära sig det helt totalt eller hur ligger det egentligen till?
Inte vet jag och jag ska väl inte jämra mig allt för mycket, slår man klackarna i taket ska man inte klaga över nacksmärtorna när man slår huvudet i golvet.
Nej nu är det åter till fosterställningen framför tv:n och NFL, hörs ju nästan som en positiv sak när jag säger det så


"Är man dum i huvudet får kroppen lida"