Dokumentation för dagen

Kom hem ifrån jobbet idag och somnade 1 timme i en skön säng, i ett läge där jag ville krama om ytterdörren när jag såg den, pussa tv:n, kjela med soffan innan man till slut föll för sängen. Riktigt nice må jag säga och lite där till.
Vaknade och fick ett sug för att springa, kämpade mig ner till gymmet efter att draget en extra timme i sängen utan att komma upp.
Väl nere på gymmet så kom jag upp på löparbandet och jag började springa. Just i det ögonblicket så känndes det något speciellt, precis som att alla dåliga tankar i huvudet och alla känslorna som gått runt i mitt huvud de senaste dagarna bara ville komma ut genom benen när jag sprang.
Jag körde bara på minut efter minut, meter efter meter och det var så otroligt befriande. Efter 1.5 timmar så började det kännas i knän och fötter, en smärta som gjorde allt skönare, jag kände att allt var verkligt och att det känns att vara levande. Jag beslöt mig för att öka tempot.
Tiden gick och gick, det kändes mer skönt för var minut. Jag ville bara ha mer, min vinnarskalle ville ha mer. Även fall jag bara sprang för mig själv så kändes det som att jag stred en innre kamp och jag ville inte sluta.
Men efter 2 timmar och 20 minuter så kände jag att jag ville hem och att yrseln var lite väl för bra och jag gick av från bandet.
Märkligt vad det kan snurra i huvudet av att springa och jag var säker för en stund att jag skulle svimma, det var otroligt skönt och allt var bara så verkligt och gött.
Efter en sådan färd så känns det som att jag kommer att använda orden som Sweet och Göööööd under morgondagen, att allt lossnar för mig nu och jag får vinden i ryggen igen. Helt enkelt jävligt Sweet!

Sen när man kommer hem och ska in och blogga så hittar man en kommentar i bloggen som säger att jag borde lägga ner min blogg för att det bara går nedåt och att det är ett gammal ligg och en väninnan.
Jag undrar, jag har inte legat med någon annan än världens bästa flickvän sen ett bra tag tillbaka i tiden vilket säger att denna tjej följt min blogg efter att hon legat med mig och sedan ska klaga över att det inte är bra längre.... Man börjar ju undra. Har folk inte mer liv än så?
Jag som trodde att jag jobbade isönder mitt liv och att det inte alltid är av stort värde. Men nu kan jag luta mig tillbaka och känna mig stolt, jag måste ju bara ha ett perfekt liv.

På återseende

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0