Hartler

Man har följt webkameran var vecka i ett bra tag nu, ja till och med så pass illa så att man följt den enda sedan den började att sända. Jag har dagdrömt och fantiserat om känslan av att sitta i ett fullsatt Swedbank Stadion som kokar av känslor med sånger där ljudet stannar innanför stadions väggar och tak, vår nya himmaborg.

Nu är det nära och det känns, känner mig upprymd, nervös, ett pirr i magen som om jag vore nykär. En känsla som kanske är mer sann än någonting annat. Nu blir drömmen en verklighet, som att tusen känslor slår sig samman på en och samma gång. Samma känsla som jag fick när jag fick gå på min första MFF match i mitt liv, bara att den nu är bra mycket starkare.

Kommer nog inte bli många timmars sömn i natt inte, allt för många tankar som går igenom huvudet på mig just nu. Imorgon kan mycket möjligt vara den lyckligaste dagen i mitt liv. 

Tankarna går runt och runt, kommer Wilton att presenteras när de går igenom laguppställningen? Vem blir den historiska målskytten? Hur kommer startelvan se ut? Jag har gåshud redan nu, hur kommer det att vara när jag väl är på plats?

Det finns så otroligt mycket som surrar i mitt huvud just nu men det är ren lycka hela vägen igenom. Det är kärlek jag känner, detta är min religion och min tro. Mecka har flyttat till Malmö och lyckan kan inte bli större. Imorgon får jag träffa den stora kärleken på riktigt.

Född himmelsblå, den starkaste känslan av allt