Hartler

Så från en sak till en annan, det är Malmöfestival. Någon som har varit där?

Okej, den frågan kanske mest är för att söka någon som jag som inte orkat ta mig ner där ännu, något som får det lite till en ursäkt för att inte ha varit där. Dock så ska jag bättra mig, jag ska ner imorgon en sväng för att kolla läget även fall det inte lockar på samma sätt längre. Där emot så är man stolt Malmöit och vår kära festival är den äldsta i sitt slag i detta land och borde därför ses som en stolthet.

När vi ändå är inne på ämnet Malmöit och stolthet så ska det inte glömmas bort att Zlatan gör debut för FC Barcelona idag när dem möter Manchester City i en träningsmatch, detta går att följa via TV4+. Ett tillfälle att vara såväl stolt som Malmöit, skapa lite hysteri, gör lite popcorn och vara lycklig i en timme eller två innan vardagen kommer tillbaka i tankarna. Eller föresten, skit i det. Behåll hysterin, var lycklig och skapa er ett roligt liv.

För vad är egentligen detta med hysteri? Visst är det en härlig känsla och det får adrenalinet att pumpa i kroppen, man släpper alla hämningar och allt känns bara så bra. Men vad är det egentligen som skapar det?

Enda svaret som jag hittar är att vi skapar det från ingen stans, eller mer att vi bygger vidare från en tanke och gör den större än vad den egentligen är och sedan fortsätter den lavinartat. Lite som en besatthet men av positiv karaktär.

Men vad är det vi skapar hysteri om då? Okej, inte fan vet jag vad ni skapar det om och ifrån men om jag ser till mig själv så finner jag saker som reser, fotboll, fester och allt annat som jag tycker år stort, något som har det lilla extra. Men vad som är den stora frågan är ifall man inte kan skapa denna hysteri genom enkla saker bara för att skapa den underbara känslan och om hur detta kan påverka psykologin?

Någon stans så har jag insett att man sätter väldigt höga mål här i livet, på ont som på gott. Man blir aldrig riktigt fullt nöjd även fall nöjdheten får sina högtider ibland. Om man sedan vänder på detta och tänker, hur skulle det vara att nöja sig enkelt istället? Man kanske kämpar i flera år för att få ihop till en semester på andra sidan jordklotet som erbjuder allt lyx som man kan föreställa sig. Kanske har den med safari, helikopter, hotell av guld och vad det nu kan vara. Helt enkelt en semester som man minns för livet och som kommer att skapa en heldag för ens vänner som tvingas att se igenom fotografierna efteråt. Tänk då att du vänder på detta, istället för lyx och upplevelser så är det du söker mest i hela världen att få åka över till Danmark, sitta på ströget och dricka en kall öl. Detta skulle resultera i att du hade kunnat göra det var helg, vara glad över detta genom var vecka och bara få vara lycklig av det konstant.

Kanske så sitter där flertalet personer som läser detta och tycker att jag är brutalt dum i huvudet genom att ha skrivit detta. Men om ni som tycker det istället tänker på dem som är brutalt rika, de som ärvt pengar, är totalt pantade och tänker inte jobba något direkt. Typ personer som Paris Hilton. I alla fall, om vi tar dessa personer så är logiken lik min Danmark teori, för att pengar är inga problem och de har möjligheten att åka iväg vilken dag som helst.

Så min slutsats är, vi siktar alltid efter det som vi inte kan få och där av nöjer oss alldeles för sällan. Detta säger jag trots att jag tror på att man inte ska nöja sig i alla lägen bara för att kunna uppnå bättre resultat, där emot lycka borde skattas på ett annat vis då det inte går att ha med på deklarationen. Man borde kunna skapa hysteri genom att förenkla saker och finna det underhållande, såväl om det är enkelt som om det är svårt. För att man ska inte glömma bort att det finns tusentals pensionärer i detta landet som ser det roligaste på hela veckan att spela bingolotto, bara det säger en hel del