Hartler

Sommar och semester är inte bara på samma gång när jag letar likheter, båda känns även fall dem går väldigt fort. Märkligt nog detta året så tog jag det så lugnt som det bara gick, tog en dag i taget, andades ut och bara laddade batterierna. Jag lämnade vanan att festa så att det stod härliga till näst intill dagligen, än märkligare var att jag gillade det. Där emot så fann jag det än mer märkligt att semestern gick bra mycket snabbare än vad den någon gång tidigare har gjort. Men med laddade batterier och ett glatt humör så kändes det än bättre att börja jobba i måndags.
Vad är det då som är det sköna med att börja jobba igen tänkte jag för mig själv och hittade några svar i alla fall. För det första att komma upp tidigt om morgonen, ta en kopp kaffe och läsa aftonbladet är en kvalitetstid som talar sitt eget språk. Bara kunna sitta där i morgonrocken och nyfiket kolla vad det ska bli för väder, planera dagen och bara njuta av morgonen. Även det här med att få jaga sig själv lite, trigga upp humöret och hungern i det man gör. Att få göra något som man är bra på och som man gillar.
När jag jobbar och gör mitt bästa så får jag känslan av odödlighet. Man ser målet, man kämpar mot det, utvecklas konstant och känner hungern. Detta skapar en magnefik känsla, en känsla likt den man hade när man var ung och dum, en känsla av att inget kan röra en. Kort och gott, en känsla av odödlighet. Vet där emot inte ifall det är just det man saknar när man är ledig ett tag eller ifall det är jobbet som är en så pass stor del av en att man saknar den efter ett tag precis som allt annat i livet. Men hur som helst så är det en varm trygghets känsla av att ha det så och jag njuter av min liv och vad jag har skapat.
Därför så säger jag med en viss trötthet i tonen, det är fan skönt att vara tillbaka. Jag har saknat vardagen och nu är den här igen, nästan så att man borde fira