Hartler

Hade jag bara kunnat sjunga, hade jag varit rockstjärna. Om jag bara hade varit smart, då hade jag varit läkare. Ifall jag bara hade velat, hade jag gjort något. Skulle jag varit vacker så kanske jag vore en modell. Om jag hade haft kunskapen om att måla, hade jag lämnat fenomenet att kladda. Hade jag inte haft någon fantasi så hade jag inte varit mig själv, fortfarande sjunger jag, jag tänker men gör det än hårdare, jag slutar inte kladda, jag har inget bättre för mig och jag har ingen som helst ide om att sluta. Ibland vill man bara vara ett wannabe på allt, mest bara för att det känns gott, en gnutta av att vara sig själv, ett sätt att känna sig lycklig över något som absolut inte spelar någon roll alls. Finns det ett bättre sätt att förklara livet?