Hartler

Igår var det första gången på jag vet inte hur länge som jag var ute och festade nykter en hel natt och även fall jag kände att smaken av öl hade inte suttit fel i munnen så hade jag ändå otroligt roligt. Jag är ju löjligt positiv och glad oavsett jag dricker eller inte, att dansa och skratta är ju inget man behöver träna på, det bara finns där som en naturlig sak att göra även fall man ser ut som fan. 

Det enda jobbiga var att köra hem från Helsingborg, eller rättare sagt från Klippan då jag körde hem alla inklusive Danne. När man kör så sent eller tidigt, lite om hur man vill se på det. Då är det en rutin som man måste gå efter, rutinen som är att slå sig själv lite i ansiktet, sjunga till musiken på radion så högt det bara går, ändra radiostationer stup i kvarten för att hitta låtar som man kan, samt allt annat som får en att känna sig så vaken som man bara kan. Detta är både en inprövad variant samt något som tydligen funkar, med andra ord kom jag hem välbehållen även fall skicket var si sådär.

Tror att jag kom i säng en liten bit efter klockan 06.00 och blev väckt vid klockan 12.00, en ganska otäck känsla faktiskt. Gjorde mig i ordning, lämnade lite saker till en kollega för att sedan dra och luncha med min mamma på stan. Sen åkte vi och köpte diskmaskin till mig, något som jag måste säga var tidernas bästa födelsedags present någonsin. För jag kan ju inte ljuga, jag hatar disk mer än allt annat här i livet och det är klart tydligt att jag inte hittar någon kvinna som kan ta hand om disken. Så mamma ska ha världens största tack, hon är den bästa.

Jag hade inte så mycket planerat för dagen, dvs inget mer än att gå ut med soperna. Så jag följde med ner till Klagshamn en stund för att se till mammas båt innan det bar hemåt igen. Tror att jag trillade in genom dörren någon gång mellan 16-17.00 och lika snabbt som det gick för mig att trilla in genom dörren tog det mig att trilla ner i sängen för att utöva min favorit hobby, att sova. Inte dumt alls med andra ord, där emot var det lite chockande att vakna efter klockan 22.00 på kvällen en lördag. 

Första frågan till mig själv var: Vad händer nu?

Den frågan lyckades jag aldrig besvara och bäst var kanske det. Så det blev att trycka i sig lite krubb, kolla datorn och trilla ner framför tv:n och bara njuta. Lite som att ta en karensdag från verkligheten och sluta besvara ens egna frågor, att sluta tänka för några timmar och bara vara sig själv i ens ensamhet. För jag måste ju se till mina vuxenpoäng nu när jag har diskmaskin och allt.

Så nu sitter jag mest bara och gör inget av nytta, mest för att bara må bra. Tänkte ta en whiskey nu snart, sätta igång lite skön musik och bara njuta av natten, koppla av och hoppas att solen skiner under morgondagen. 

Lyckan lever i allra högsta grad, mina blommor lever fortfarande efter en vecka och trot eller ej, de ser till och med fortfarande bra ut. Ett tecken på att det kommer att bli en bra sommar