Hartler

Skåningen kom till på en misslyckad nyårs afton då festen vi skulle till hade blivit inställd utan vår vetskap och efter många om och män hamnade vi i min lägenhet igen med små dåliga humör och en låg stämning.

En stämnings höjare behövdes i typ av en tequila för att få fart på folket men ingen tequila kunde hittas, inte heller citron. Jag var tvungen att hitta något och slog ihop mina två hjärnceller så att de jobbade till härdsmällta, for ut i köket och hittade ostbrickan som var kvar från middagen och vinet efteråt, tillbaka till vardagsrummet och hittade jägern som stod där med ett stort leende, krossade kexen till smulor, skar upp den krämiga osten i mindre bitar, hällde upp en jäger till alla och sa "så här gör man".

Där efter följ instruktionen,

Slicka på handen, strö smulorna på handen. Håll sedan osten i samma hand.

Sniffa smulorna upp i näsan, dra jägern och avsluta med osten.

Bra att känna till, det smakar varken mumma eller får dig till att vilja göra det var dag. Men jävlar i mig så skrattade vi och såg ut som förkylda pollenallergiker. Helt enkelt en tradition som är för bra för att brytas