Hartler

Det sjuka är att förra helgen och denna helgen som varit så har alla mina konton tömts då jag syftar på energi, skratt, hälsan och allt runt omkring. Jag har inte kunnat komma i bra stämning innan utgången och inte heller under tiden, har känt mig tråkig och halvdan. Sjukt ur form helt enkelt och viljan för något, ja även det kontot har nog varit tomt. Där den enda längtan och viljan som man har haft har varit att få tiden att gå så att jag under nästkommande vecka kan börja komma in i ett bättre mönster, bör äta frukost på balkongen, dricka kaffe, läsa tidningen och allt sådant där. Bara lugna ner och njuta.

Märkligt nog så har jag haft så sjukt roligt om dagarna den senaste tiden, har aldrig varit snabbare i truten och min humor har aldrig varit bättre. Där emot så har festandet brutit ner mig, då problemet varit att jag har inte kunnat komma ifrån det den senaste tiden och lite tid där till. Har varit medbjuden på allt för mycket och det har varit för bra för att säga nej.

Blir heller inte ett friskt kretslopp att under vardagarna leva på tonfiskpasta och proteinshake, träna som en idiot för att sedan vara ute och slira under helgerna och trycka i sig pizza var helg. Finns ingen riktig logik i det och därför så sitter det perfekt nu att lugna ner allt, en vit vecka denna som kommer, mammas bröllop helgen efter det och där kan man ju inte säga nej då även viljan är på topp. Men efter det så ska det vara lugnt hela vägen fram till midsommar, lägga all vikt på att snygga till kroppen inför badsäsongen och få batterierna laddade inför semestern.

Inte bara är det dumt att man kommit ut var helg då man har varit trött på det utan även att mitt högra knä börjar närma sig gränsen för att jag inte ska palla med det längre då jag under en längre period sagt att så länge jag klarar av att bortse från smärtan och så länge som jag klarar av att leva ett normalt liv så tänker jag inte lägga någon större vikt vid det då dem allt som oftast inte vill pilla allt för mycket med just knän. Där emot nu så har det varit dagar då den gränsen har sviktat riktigt ordentligt och det känns därför som att undersökningar och operation inte ligger allt för långt bort. För som det sett ut den senaste tiden så har jag vaknat mitt i natten av smärtor, haft problem att komma ut ur bilen, kramper när jag suttit för länge och smärtan som känns som att knivar huggs igenom knäskålen. Jag har det ganska enkelt för att bita ihopa gällande smärta men som det ser ut nu så håller jag på att bita sönder tänderna. Där av än dummare att man gått ut och dansat, dock inget jag klagar över de jag känner mig själv så pass bra att jag vet vad som händer och hur det kommer att kännas, där av så har jag gjort det för att jag valt att göra det.

Så till en början så ska jag fortsätta att gå kontrollerat på löparband flertalet gånger i veckan, stretcha så mycket det bara går och sedan uppsöka en kvalificerad läkare som kan det här med knä. Sen så blir det att ta det lugnt om helgerna och ladda upp allt som har med kroppen att göra. Möjligtvis ett sätt för att få Henke att sluta kalla en för Max Von Parkbänk med glimten i ögat. Nej men skämt åt sido, det är dags att hitta lite harmoni nu i livet. För även fall jag sjunger mer än någonsin tidigare, att jag skrattar som aldrig förr så är jag bara less på utelivet just nu. Så pass att tankarna ligger i att skämma bort mig själv genom resturangbesök om helgerna och leva lite mer i lyx, just bara för att jag kan det och att jag gillar att må bra. För att innerst inne så är jag en livs gourmet ända ut i fingerspetsarna som egentligen vill leva balanserat då det alltid blir maxat i en värld där mitt leende säger mer än 1000 ord. Så nu ska det maxas på andra hållet och det känns otroligt skönt och bra. Dimman har lagt sig och jag ler stort igen